vänner

Jag märker ju verkligen vilka som är ens vänner nu när jag har det tufft. Jag vet att jag gnäller och ältar mycket och de lyssnar med tålamod... stackare.... jag får ge igen när jag mår bättre.
Sen är jag lite besviken på vissa s.k.a. vänner som inte ens hört av sig och gratulerat till graviditeten. Jag vet ju att de vet om den, men så är väl livet.

Jag har varit hos psykologen idag. I början när jag gick där skämdes jag nästan, men nu är det så skönt att prata med någon som inte känner mig så väl. Hon är på min sida hela tiden =)
Idag skrev hon en remiss till specialistläkaren om att hon ville ha mig sjukskriven p.g.a stress och depression. Jag fick en tid hos läkaren på tisdag, så får se hur det går. Jag vet att många har det jobbigt på olika sätt, men nu mår jag dåligt och jag kan inte hantera det. Jag vet inte vart jag ska ta vägen med mina tankar. Jag har sårt att sova, äta, har migränkänningar varje dag.......... inget som man ska känna vid en graviditet. Därför ville psykologen jag skulle vila upp mig och hitta en glädje som finns inom mig men inte hittar fram. Jag är ju överlycklig över att vara mamma, men det är så mycket mer det handlar om nu.

Nu ska jag packa upp mina folkracepriser och minnas tillbaka. Nästa år blir det ju ingen folkrace för mig. Jag ska vara publik och hitta mig själv igen. Jag älskar ju folkrace och som jag sagt innan vill jag inte sluta, men tar istället ett sabbatsår. Jag ska ha hand om 4-timmars med Leena och så min älskade partävling i höst med Uffe. Resten av året får vara öppet.........

kram