gastroskopi

Då var man en erfarenhet rikare och den värsta erfarenhet jag kan komma på i mitt liv.
Vrålhungrig åker jag, Leena och Adelé till Västervik. Leena får köra min värsting för jag mår så illa.
Vi var tidiga, men fick ändå vänta 20 minuter innan det var min tur. Jag kände mig faktiskt ganska lugn, lite nervös bara. Jag brukar ju klara det mesta och även detta kändes det som.
Läkaren var toppen och berättade allt. När jag väl låg ner och de började dra ner denna, ganska tjocka, slang i halsen fick jag panik. Kändes som jag skulle kräkas och hulkade hela tiden ( men detta var normalt sa dom ). De kallade in en extra sköterska som stod med mig hela tiden. Jag började andas och lugnade mig lite, men det var verkligen helmskt. Visst hade jag förväntat mig obehag men inte detta!!!
Sköterskan var toppen iaf. Jag kände igenhenne för hon jobbade på medicin när jag var inlagd där och hon var min favorit då. Men kan ju inte kräva hon ska komma ihåg alla hon träffar =)

Har varit konstig hela dagen, sov 2 timmar väl hemma. Jag har inte kunnat äta så tvingar i mig fil ibland men får kvälvningar direkt. Nu ska jag lägga mig och hoppas jag vaknar som mitt pigga jag imorgon. Då är det folkracearbete på schemat......