diabetes 1 år

Imorgon är det 1 år sedan jag åkte in på sjukhus och fick diagnosen diabetes typ 1. Jag hade ju haft diabetes ca 1 år innan de upptäckte den. Tänk va sjuk jag va det året, hade massa konstiga åkommor. Till slut var det synen som blev sämre och sämre, men ingen läkare tog mig på allvar. När jag fick utslag på hela kroppen fick jag remiss till Västervik och hud. De tog prover och skickade mig till akuten. det visade sig vara sockerblåsor. Jag hade så mycket socker i kroppen så det ville bara ut. Efter nån dag på sjukhuset var blåsorna borta.
Man fick sig en tankeställare, mitt blodsocker var så högt så läkarna sa jag hade tur jag inte var i koma. Jag fick knappt stå, utan dedrog mig i rullstol första dagarna.

Nu har jag levt med diabetes 1 år och det är verkligen en hemsk sjukdom. Jag visste ju vad det va innan, men ALDRIG kan man föreställa sig hur svårt det är att leva med diabetes.
Men sen jag har fått behandling har jag mått bättre än aldrig förr. Det säger to.o.m. folk runt mig att det syns att jag mår bra. Sommaren 2010 var helt underbar, jag hade bästa sommaren någonsin. Mådde verkligen SÅ BRA!!!

Sen blev jag gravid och har ju mått ganska dåligt nästan hela graviditeten. Att vara gravid med en diabetes som inte hade stabiliserat sig är inte lätt. Jag kämpar varje dag med mina blodvärden, men det blir aldrig bra. Jag tänker och räknar i huvudet inför varje måltid, men ändå ligger det inte bra. Jag tar 2 sprutor långtidsinsulin om dagen och måste nu ta snabbinsulin till allt jag äter (även frukt). Men allt för min lilla bebis!!!!

När jag inte är gravid längre lär det bli tufft att dra ner på allt insulin jag tar nu, kroppen vill inte alls ha så mycket som nu. Så då är det bara att hitta ett nytt sättatt räkna i huvudet.

Ville bara skriva någon rad om min diabetes. Ni som känner någon med diabetes, tänk på att stötta för det är verkligen tufft. Jag hade aldrig klarat detta år utan min familj och vänner.
De har anpassat mat och fika efter mig. Nu har jag ju även fått gluten, så är ännu svårare att bjuda hem mig. Jag hade ju en hel del allergier innan detta också, så jag förstår att det kan va svårt att bjuda hem mig nu.

Detta år har varit både det bästa och sämsta i mitt liv. Jag har haft det kämpigt, men jag har också en liten bebis som ska komma ut snart!!!