Nu börjar ögonlocken falla men ändå kan jag inte sova. Jag är så rastlös, skulle gått till Johanna och druckt rom med henne... =) Men klockan var 22 då så då kom latheten in och jag stannade hemma.
Jag har något inom mig som skriker... men inte av ilska utan tror dte är av lycka... hi hi
Nu har jag redan gett upp soppor. Var vrålhungrig idag och klarade det verkligeninte. Så nu blir det mat och så en soppa till lunch, för jag ar ingen motivation eller aptit just nu. Mn man måste ju äta, helst med diabetes....
Nu ger jag upp, får lägga mig och drömma om jag inte kan sova =)
Det låter ju nästan som att du träffade någon på festen ?????????
SvaraRaderaHoppas du ändå kunde somna och kanske drömer dig bort